Jag har en son som ibland har fantastiskt tålamod och ibland inget tålamod alls. Det senare om det gäller någon ny syssla där det visar sig att han faktiskt inte är proffs vid första försöket...
Med tanke på dessa karaktärsdrag så var det en sann glädje att se honom outtröttligt kasta kast efter kast med mitt gamla haspelspö på bryggan i Lillsjön härom veckan. Inga sura miner trots trassel med linan då och då. Ännu roligare blev det nu i helgen då tålamodet till slut gav utdelning i form av en fin abborre fångad i Hårkan. Kort och gott – sann fiskelycka!
